Centrum för forskning om Förintelsen och folkmord – och antisemitism och nationella minoriteter – i Norge ligger i Vidkun Quislings gamla bostad Villa Grande alldeles intill Oslofjorden. HL-senteret, som institutionen heter, har legat där sedan 2006, fem år efter att den bildades, och driver också ett museum. Det är knutet till men delvis oberoende av Oslo universitet.
För en dryg vecka sedan angreps centrumet av den norska avdelningen av logen B’nai B’rith, i USA mer kända som ADL (Anti-Defamation League), en organisation som logen grundade i New York 1913. ADL publicerar bland annat världsomfattande statistik över antisemitiska brott och har länge varit en respekterad källa för kunskap om antisemitismens utveckling och utbredning. Under det pågående folkmordet i Gaza har de emellertid också närmat sig den israeliska regimen, och avfärdat kritik mot den israeliska militärens framfart som antisemitism. Den typen av kritik riktas nu också mot HL-senteret, som enligt rapporten har ”uden faglig grundlag stöttet folkemordanklage mot Israel”. Logen kräver att centrumet förlorar finansiering och att den norska regeringen inleder en utredning.
Rapporten verkar inte vara publicerad på någon officiell hemsida. Den norska avdelningen är inte heller angiven på B’nai B’riths internationella hemsida och saknar vad jag kan se en egen hemsida – de anger bara en gmail-adress som kontaktuppgift. Det verkar med andra ord som att det hela satts ihop snabbt och lite improviserat. Diskussionen har i första hand förts i vänstertidningen Klassekampen (jag tvingas här länka till en sida med betalvägg, men det går att ta ett 1-kronesabonnemang). Där framgår att de båda författarna arbetar med resor till Auschwitz och är oroliga för att minnet av Förintelsen ska skadas genom de jämförelser som de märker att en del börjar göra med folkmordet i Gaza. En lösning, menar de, vore att inte tala om folkmord förrän det finns domar i domstol. Även Mosaiska församlingen meddelar att de oroas av att norska judar börjar tappa förtroendet för HL-senteret. Samtidigt har andra norska judar uttrycket sitt stöd för HL-senteret.
En viktig del av bakgrunden till allt detta är förstås att Norge har ett eget sår – nästan hälften av de norska judarna mördades, huvudsakligen i Auschwitz, och det har flera gånger diskuterats om den norska motståndsrörelsen gjorde tillräckligt för att hjälpa dem. Centrumets föreståndare Jan Heiret avfärdar kritiken och menar att de har väl på fötterna när de kallar det som sker i Gaza för folkmord. Han framhåller också att det pågår omfattande forskning om hur norska judar upplever situationen efter 7 oktober 2023.
Det bör nämnas i sammanhanget att en månad tidigare angreps HL-senteret istället för att ha väntat alltför länge (juni 2025) med att benämna det som händer i Gaza för folkmord, och att det saknas forskning om hur palestinier i Norge upplever situationen. Det ledde till en diskussion i Klassekampen i slutet av augusti med forskaren Cora Alexa Döving, som delvis gav kritikerna rätt.
Det finns säkert mycket att lära av detta för alla parter, men det hedrar åtminstone HL-senteret att de, utan att tumma på vetenskapligheten, ser till att befinna sig mitt i samhällsdebatten. Det är en del av poängen med ett sådant forskningscentrum.
Mats Deland 
Lämna en kommentar